Program och talare

Mot väpnat våld i Sverige samlar forskare, beslutsfattare, politiker, civilsamhällesaktörer och tjänstepersoner för två dagar fyllda med presentationer, panelsamtal, fördjupande diskussioner och utbyte av idéer och kunskap. 

Klicka på bilden för att läsa programmet, eller utforska våra talare här nedan!

Möt våra talare!

Sven-Erik Alhem Brottsofferjouren
Sven-Erik Alhem
Dragan Bozanic
Dragan Božanić
Paulina Brandberg
Paulina Brandberg
Juliana Buzi
Juliana Buzi
Maja Branković Djundić
Maja Branković Djundić
Mikael Damberg
Mikael Damberg
James Densley
James Densley
Jamal El-Haj
Jamal El-Haj
Arin Karapet
Arin Karapet
Balqis Lamis Khattab
Balqis Lamis Khattab
Ardavan Khoshnood
Ardavan Khoshnood
Anders Kompass
Anders Kompass
Rasmus Ling
Rasmus Ling
Erik Nord
Erik Nord
Karin Olofsson
Karin Olofsson
Joakim Palmkvist
Joakim Palmkvist
Mustafa Panshiri
Mustafa Panshiri
Amir Rostami
Amir Rostami
Ann Sigvant
Ann Sigvant
Sigrun Sigurdsson
Sigrun Sigurdsson
Søren Have Enevoldsen
Søren Have Enevoldsen
Linn Wiklander Josefsson
Linn Wiklander Josefsson

Open space-ledare

Här är de som kommer att leda diskussioner under open space-sessionen den första dagen. Denna lista är preliminär och blir längre ju närmare vi kommer till konferensen.

Sven-Erik Alhem Brottsofferjouren
Sven-Erik Alhem
Paulina Brandberg
Paulina Brandberg
Jacqueline Duerre
Jacqueline Duerre
Ludvig Scheja
Ludvig Scheja
Rolf Skjöldebrand
Rolf Skjöldebrand
Sven-Erik Alhem Brottsofferjouren

Sven-Erik Alhem

Förbundsordförande för Brottsofferjouren i Sverige

Sven-Erik Alhem är ordförande för Brottsofferjouren Sverige samt en välkänd samhällsdebattör och rättsexpert. Alhem har tidigare bland annat arbetat som överåklagare, sakkunnig på Justitiedepartementet samt i hovrätten över Skåne och Blekinge.

Brottsofferjouren är partner till Mot väpnat våld i Sverige. Läs mer om Brottsofferjouren och partnerskapet här

Programpunkt:

Hur kan rätten för den tilltalade till en rättvis rättegång betraktas med brottsofferögon?
Brottsofferjouren Sverige värnar om de brottsutsattas möjligheter att hävda sina rättigheter men aldrig på bekostnad av de misstänktas eller tilltalades rättigheter. Men hur lätt är det egentligen straffrättsligt för ett brottsoffer som har rätt att också rätt idag? Sven-Erik Alhem, förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige, delar med sig av sina reflektioner.

Dragan Bozanic

Dragan Božanić

Projektledare för genus och forskning, UNDP SEESAC

Dragan Božanić har ett förflutet som rådgivare i genusfrågor i Serbiens offentliga sektor, där han bland annat byggde upp strategier för att minska våld i hemmet och öka de anställdas genusmedvetenhet. Idag är han portföljförvaltare samt projektansvarig för genus och forskning på UNDP SEESAC. Dragan är författare till SEESAC’s studie om genus och SALW i sydöstra Europa.

Programpunkt:

Övervakningen av väpnat våld på västra Balkan
Dragan Božanić och Juliana Buzi berättar om stödet SEESAC ger till myndigheterna i sydöstra Europa genom att utveckla och genomföra evidensbaserad politik för vapenkontroll med fokus på medborgarnas behov. Presentationen ger även en inblick i några av de tydligaste trenderna för väpnat våld i sydöstra Europa, och vilka åtgärder som används som motmedel: ett mycket intressant perspektiv med tanke på den pågående utvecklingen i Sverige.

Paulina Brandberg

Paulina Brandberg

Åklagare och kolumnist

Paulina Brandberg arbetar som åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Stockholm. Parallellt med åklagararbetet deltar hon ofta i samhällsdebatten gällande rättspolitiska frågor, bland annat som fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Hon är även aktiv medlem i Liberalerna.

Programpunkt:

Så stoppas gängens rekrytering
I samband med Encrochatframgångarna häktades ett stort antal nyckelpersoner i den kriminella gängmiljön och strax därefter såg vi äntligen en nedgång av skjutvåldet i Sverige. Glädjen blev dock kortvarig och sommaren 2021 blev den blodigaste på mycket länge. Gängens nyrekrytering sker snabbt och effektivt och vänder sig till allt yngre personer. Hur sker denna rekrytering och vad kan vi göra för att stoppa den?

Juliana Buzi

Juliana Buzi

Expert på regionalt samarbete, UNDP SEESAC

 Juliana Buzi är expert på regionalt samarbete hos SEESAC. Hon är huvudansvarig för att samordna SEESAC: s regionala samarbete och aktiviteter som är kopplade till policyn för vapenkontroll som genomförs inom ramen för Europeiska rådets beslut 2019/2111. Juliana har en examen i filologi från universitetet i Tirana och har avslutat doktorandstudier vid den albanska diplomatiska akademin. Innan hon gick med i SEESAC arbetade hon för Natos supportbyrå – NSPA (tidigare NAMSA) i genomförandet av Antipersonellgruvprojektet i Albanien (2000-2001). Under 2002-2014 tjänstgjorde Juliana som programspecialist med den albanska gruvaktionens verkställande direktör för genomförandet av gruvåtgärdsprogrammet i Albanien. Dessutom var hon projektledare vid Genèves internationella centrum för humanitär minröjning (GICHD) samt vid Implementation Support Unit för AP Mines Ban Convention (2006-2008) med säte i Genève, Schweiz.

Programpunkter:

Övervakningen av väpnat våld på västra Balkan
Juliana Buzi och Dragan Božanić berättar om stödet SEESAC ger till myndigheterna i sydöstra Europa genom att utveckla och genomföra evidensbaserad politik för vapenkontroll med fokus på medborgarnas behov. Presentationen ger även en inblick i några av de tydligaste trenderna för väpnat våld i sydöstra Europa, och vilka åtgärder som används som motmedel: ett mycket intressant perspektiv med tanke på den pågående utvecklingen i Sverige.

Panelsamtal: Strategier mot skjutvapenvåld i olika länder
Vilka strategier för arbete mot väpnat våld har man valt i olika länder och hur framgångsrika har de varit hittills? Vad mer önskar vi av beslutsfattare och berörda myndigheter? Vad saknas idag?

Maja Branković Djundić

Maja Branković Djundić

Projektansvarig för jämställdhet, UNDP Serbien

Maja Branković Djundić är projektansvarig för jämställdhet på UNDP:s kontor i Serbien. Där hanterar hon projekt som fokuserar på könsrelaterat våld och jämställdhet genom att samarbeta med civilsamhälle, stat och media. Hon har över 15 års erfarenhet av arbete mot könsrelaterat våld. 

Programpunkt:

FN: s projekt mot missbruk av skjutvapen i våld i hemmet
Våld mot kvinnor är det mest globalt utbredda och svårbekämpade problemet i mänsklighetens historia. Normalisering av könsbaserat våld påverkar inte bara hur våldet identifieras och hur vi svarar på det, utan sänker också individens vilja att anmäla våldsbrott och vår förmåga att urskilja riskfaktorerna som leder till våldsbrott och kvinnomord. Från 2010 till 2019 mördades minst 307 serbiska kvinnor av sina makar eller partners, och Serbiska massmedier spelar en stor roll i att forma den offentliga attityden gentemot detta problem. Därför har UNDP i Serbien samlat gruppen Journalists against violence, där över 30 kvinnliga journalister och redaktörer står upp emot könsbaserat våld på ett organiserat, offentligt och frispråkigt sätt. År 2020 gjorde gruppen en analys av medias rapportering av könsbaserat våld mot kvinnor med skjutvapen inblandat. Analysen ska fungera som en grund för gruppens framtida arbete, engagera medierna i att öka medvetenheten om detta problem och på sikt minska förekomsten av våld i hemmet och andra former av könsbaserat våld. Maja Branković Djundić berättar om gruppens arbete såhär långt och var det är på väg.

Mikael Damberg

Mikael Damberg

Sveriges inrikesminister (S)

Mikael Damberg är Sveriges sittande inrikesminister sedan år 2019 och har dessförinnan bl.a. varit närings- och innovationsminister, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen samt förbundsordförande för SSU.

Programpunkt:

Vad vill regeringen göra mot skjutvapenvåldet?

James Densley

James Densley

James Densley, professor och ordförande i fakulteten för straffrätt, Metropolitan State University, samt medgrundare till The Violence Project

James Densley är filosofie doktor och professor i straffrätt vid School of Law Enforcement and Criminal Justice vid Metropolitan State University i Minnesota, USA. Han är även en av grundarna till det ideella och opartiska forskningscentret The Violence Project. Densleys namn har fått global uppmärksamhet i media för hans arbete om gatugäng, kriminella nätverk, våld och polisnärvaro. Han har författat sex böcker, inklusive den prisbelönta How Gangs work (Palgrave Macmillan, 2013), mer än 40 artiklar i ledande samhällsvetenskapliga magasin, över 70 bokkapitel och essäer samt övriga publikationer hos bland annat CNN, The Guardian, LA Times, USA Today, The Wall Street Journal och The Washington Post. Densley erhöll sin doktorsexamen i sociologi vid Oxfords universitet.

Programpunkter:

Strategier mot väpnat våld i Storbritannien och USA
Denna presentation undersöker förändringsteorin samt för-och nackdelar med de mest framgångsrika och omtalade programmen för att bekämpa skjutvapenrelaterat våld i USA och Storbritannien: däribland fokuserade avskräckande modeller, s.k. street outreach och interrupter approaches, sjukhusbaserade åtgärder där man erbjuder patienter inblandade i gatuvåld alternativa vägar till det kriminella livet, t.ex. utbildning och anställning. Densley tar som exempel upp Glasgows Violence Reduction Unit samt deras modell för folkhälsa, i en kontext av gängkriminalitet. Presentationen undersöker även hur och varför olika åtgärder misslyckas, och det stora behovet för hållbar finansiering, pålitilig utvärdering och partnerskap mellan samhällsaktörer.

Panelsamtal: Strategier mot skjutvapenvåld i olika länder
Vilka strategier för arbete mot väpnat våld har man valt i olika länder och hur framgångsrika har de varit hittills? Vad mer önskar vi av beslutsfattare och berörda myndigheter? Vad saknas idag?

Jamal El-Haj

Jamal El-Haj

Riksdagsledamot (S)

En presentation om Jamal El-Haj kommer inom kort. 

Deltar i:

Vad måste regering och riksdag göra för att bekämpa väpnat våld och gängkriminalitet?
Riksdagsledamöterna Rasmus Ling, Arin Karapet och Jamal El-Haj diskuterar vad svenska politiker bör göra för att motverka utbredningen av vapenvåld och gängkriminalitet, samt berättar vad de vill se från regering och riksdag för att bekämpa dessa problem.

Arin Karapet

Arin Karapet

Riksdagsledamot (M)

Arin Karapet är riksdagsledamot sedan år 2018 och sitter bland annat i socialutskottet, näringsutskottet och justitieutskottet. Han hörs ofta i media och har många gånger riktat kritik mot Sveriges hantering av segregation och utsatta grupper i samhället.

Programpunkt:

Vad måste regering och riksdag göra för att bekämpa väpnat våld och gängkriminalitet?
Riksdagsledamöterna Rasmus Ling, Arin Karapet och Jamal El-Haj diskuterar vad svenska politiker bör göra för att motverka utbredningen av vapenvåld och gängkriminalitet, samt berättar vad de vill se från regering och riksdag för att bekämpa dessa problem.

Balqis Lamis Khattab

Balqis Lamis Khattab

Grundare till Möllans Basement

Balqis Lamis Khattab är född och uppvuxen i Malmö och har bl.a. jobbat på SVT och som fritidsledare för Malmö Stad. Hon har lång erfarenhet av att jobba med ungdomar som är i riskzon för att bli utsatta för kriminalitet. Genom sitt arbete har hon hittat sysselsättning för över 300 ungdomar och hjälpt unga människor att lämna den kriminella banan. För detta har hon bl.a. fått utmärkelserna Årets Eldsjäl, Engagemang Malmö och Skånes mest företagsamma människa.

Se Balqis presentation:

Se filmen om Möllans Basement:

Programpunkt:

Break out session: Möllans Basement
På mötesplatsen Möllans Basement får ungdomar hjälp att skriva cv:n och hitta sysselsättning genom olika kontaktvägar. Det är lite som en fritidsgård, med målet att stötta ungdomar som vill ut i arbetslivet men saknar resurserna för att ta sig dit själv. Balqis Lamis Khattab som grundat Möllans Basement har fått flera priser för sitt initiativ och har genom sitt goda arbete bidragit till att över 300 ungdomar har hittat arbete och alternativa sysselsättningar till exempelvis gängkriminalitet. 

Ardavan Khoshnood

Ardavan Khoshnood

Kriminolog, forskare, akutläkare och docent i akutsjukvård

Ardavan Khoshnood har värdefull erfarenhet från många olika intresseområden. Han är specialistläkare i akutsjukvård på Lunds universitet och har masterexamina i bland annat kriminologi och statsvetenskap från Malmö universitet. Några av hans forskningsämnen är grova våldsbrott, brottsprofilering och säkerhetsstudier.

Programpunkter:

Ökningen av väpnat våld i Sverige – vad säger forskningen?
Antalet skjutningar har ökat betydligt under det senaste årtiondet. Polisens ansträngningar genom åren har haft olika resultat. Förutom det faktum att skjutningarna orsakar ett enormt lidande för alla inblandade och inte minst samhället, får det också konsekvenser för Sveriges säkerhet.

Panelsamtal: Strategier mot skjutvapenvåld i olika länder
Vilka strategier för arbete mot väpnat våld har man valt i olika länder och hur framgångsrika har de varit hittills? Vad mer önskar vi av beslutsfattare och berörda myndigheter? Vad saknas idag?
Anders Kompass

Anders Kompass

F.d. FN-tjänsteman, f.d. ambassadör i Guatemala samt ordförande i IM Sveriges styrelse

Anders Kompass är f.d. diplomat och ämbetsman i FN, där han bland annat byggde upp lokala kontor för mänskliga rättigheter i länder världen över och senare blev chef över fältavdelningen inom Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. År 2014 uppmärksammades han särskilt eftersom han bidrog till avslöjandet att FN-personal begått sexuella övergrepp mot underåriga i Centralafrikanska republiken. Han har nyligen gått i pension efter de senaste åren som Svensk ambassadör i Guatemala. År 2021 blev han vald till ny ordförande i IM Sveriges styrelse. 

Programpunkt:

Arbetet mot väpnat våld i Centralamerika – kan Sverige lära något?
Centralamerika har länge lidit svårt av skjutvapenrelaterat våld. Denna presentation kommer att fokusera på hur regeringarna i Centralamerika arbetar för att motverka det skjutvapenrelaterade våldet, och vad Sverige kan lära av deras arbete.

Rasmus Ling

Rasmus Ling

Riksdagsledamot (Mp)

Rasmus Ling kommer från Malmö och är riksdagsledamot sedan år 2014. Där sitter han i flera utskott, bl.a. justitieutskottet och konstitutionsutskottet, samt är Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson och ledamot i styrelsen.

Programpunkt:

Vad måste regering och riksdag göra för att bekämpa väpnat våld och gängkriminalitet?
Riksdagsledamöterna Rasmus Ling, Arin Karapet och Jamal El-Haj diskuterar vad svenska politiker bör göra för att motverka utbredningen av vapenvåld och gängkriminalitet, samt berättar vad de vill se från regering och riksdag för att bekämpa dessa problem.

Erik Nord

Erik Nord

Polischef i region Storgöteborg

Erik Nord är uppvuxen i Göteborg och har varit polis sedan 1982. Sedan 2014 är han chef för polisområdet Storgöteborg och har under sin ämbetstid bland annat blivit utsedd till Göteborgs mäktigaste person. Han hörs ofta i media och har bland annat uttalat sig om gängkriminalitet i Sverige.

Deltar i:

Panelsamtal: Strategier mot skjutvapenvåld i olika länder
Vilka strategier för arbete mot väpnat våld har man valt i olika länder och hur framgångsrika har de varit hittills? Vad mer önskar vi av beslutsfattare och berörda myndigheter? Vad saknas idag?

Karin Olofsson

Karin Olofsson

Generalsekreterare för Parlamentarikerforum För Lätta Vapen-Frågor (PFSALW)

Karin Olofsson är generalsekreterare för Parliamentary Forum on Small Arms and Light Weapons, (PFSALW). Hon har arbetat med frågor såsom fred, säkerhet och utvecklingsarbete i över 15 år, t.ex för Svenska Sida och Svenska ambassaden i Colombia och Guatemala. I hennes akademiska bakgrund finns även en mastersexamen i statsvetenskap. 

Programpunkt:

Vikten av att förebygga väpnat våld globalt för hållbar utveckling och fred
Situationen i världen idag, som präglas av våld och konflikter i kombination med ökad polarisering och auktoritära trender, understryker behovet av att prioritera arbetet för att förebygga och minska väpnat våld. Det okontrollerade flödet av små och lätta vapen har allvarliga konsekvenser för människor och samhällen. Väpnat våld och konflikt, terrorism och organiserad brottslighet är direkt kopplade till förekomsten av illegala vapen. Utöver förlust av liv har vapenvåldet negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. Den pågående globala pandemin utgör en ytterligare utmaning, särskilt i redan utsatta samhällen. Arbetet för att förebygga spridningen av illegala små och lätta vapen kräver komplexa åtgärder där parlamentariker är vitala aktörer.

Joakim Palmkvist

Joakim Palmkvist

Kriminalreporter, journalist och författare

Fotograf: Sofia Runarsdotter

Joakim Palmkvist är en svensk journalist och författare som blivit känd för sina bevakningar av grov gängkriminalitet och brottslighet. Han är kriminalreporter på Sydsvenska Dagbladet och har bland annat författat boken Maffiakrig, som skildrar gängkriminalitet i Malmö och hur detta har påverkat stadens profil.

Programpunkt:

De kriminella nätverkens utveckling i Sverige under 100 år
Joakim Palmkvist ger en överblick av gängbrottslighet i Sverige de senaste 100 åren. Han analyserar de faktorer som har drivit organiserad brottslighet som drabbat oss tidigare och talar också om den som ligger framför oss nu. Under föreläsningen får vi ta del av intressanta anekdoter och berättelser från Joakims tid som kriminalreporter.

Mustafa Panshiri

Mustafa Panshiri

Föreläsare och f.d. polis

Mustafa Panshiri är före detta polis och har besökt över 250 kommuner och talat inför 10000-tals nyanlända om svensk kultur och svenska värderingar. Han har själv erfarenhet av att komma till Sverige som ung och senare i livet göra karriär som polis, och vill dela med sig av sina insikter till fler.  Hans berättelse ger inspiration inte bara till alla som möter ungdomar med utländsk bakgrund, utan också till politiker och andra beslutsfattare. 

Programpunkt:

Koder och värderingar är viktigare än Allemansrätten
Mustafa Panshiri vet betydelsen av att prata om värderingar och kultur i Sverige med unga immigranter eller barn till immigranter. Hur blir man en del av ett samhälle? Vad är de ”låga förväntningarnas rasism”? Hur bemöter vi människor som inte vill bli integrerade i det svenska samhället?

Amir Rostami

Amir Rostami

Docent och lektor i kriminologi

Amir Rostami intresserar sig för de sociala sidorna av organiserad brottslighet och våldsextremism. Han har en bakgrund som doktor i sociologi från Stockholms Universitet och föreläser i kriminologi på Högskolan i Gävle. Han har även varit polisintendent, samt är medlem i flera forskarsamfund och kommittéer såsom IOCP Homeland Security committee. Hans främsta forskningsområde är de sociala dimensionerna av kriminella fenomen såsom organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism.

Programpunkt:

Organiserad antagonism i Sverige: där organiserad brottslighet och extremism flätas samman
De senaste 30 åren har vi sett en tydlig ökning av gängkriminalitet och våldsextremism i Sverige, likaså vapenvåld och sprängämnen i kriminella konflikter. I jämförelse med andra västeuropeiska länder har Sverige en hög andel män i åldern 15—29 år som blivit utsatta för vapenvåld, samtidigt som vi också har en av de högsta sifforna i Europa av individer som rest utomlands för att gå med i terroristorganisationer såsom Al-Qaida och Daesh. Gängkriminalitet, vapenvåld och våldsextremism är utbredda och delvis överlappande problem som utgör svåra sociala utmaningar. Denna presentation fokuserar på utvecklingen av dessa fenomen i Sverige och deras påverkan på samhället.

Ann Sigvant

Ann Sigvant

Verksamhetschef, Boost by FC Rosengård

Ann Sigvant är verksamhetschef på Boost by FC Rosengård. Boost jobbar med att stärka, coacha och vägleda arbetslösa ungdomar som står lite längre från arbetsmarknaden ut i självförsörjning. Genom sitt mångåriga arbete har Boost lyckats få många människor från utsatta områden satta i arbete och mer delaktiga i samhället.

Se Anns presentation:

Se filmen om Boost by FC Rosengård:

Programpunkt:

Break out session: Boost by FC Rosengård
Boost är en ideell organisation som grundades av FC Rosengård, en av Sveriges mest kända fotbollsklubbar. Boost har lyckats få många människor från utsatta områden satta i arbete och mer inkluderade i samhället. Ett mångårigt arbete kan nu visa framgångsnycklarna som ger de unga ett riktigt alternativ till kriminalitet och väpnat våld.

Sigrun Sigurdsson

Sigrun Sigurdsson

Ordförande i Malmö Tigers Wrestling Team

Sigrun Sigurdsson är ordförande i Malmö Tigers Wrestling Team, en brottarklubb i Rosengård som vill ge ungdomar en meningsfull och aktiv fritid med social gemenskap och inkludering. Hon har 15 års erfarenhet av att jobba för att inkludera utsatta ungdomar i arbete och studier, bland annat på Fryshuset och på Arbetsförmedlingen, och har varit referensperson till projektet Sluta Skjut i Malmö. 

Se Sigruns presentation:

Se filmen om Malmö Tigers Wrestling Team:

Programpunkt:

Break out session: Malmö Tigers Wrestling Team
Malmö Tigers Wrestling Team håller till i Rosengård, ett av Sveriges mest utsatta områden. Klubben erbjuder ungdomar en social gemenskap, samtidigt som den också har nolltolerans mot brottslighet, droger och våld. Tyvärr möter man stora utmaningar i att behålla ungdomarna i sporten på grund av de kriminella nätverken runtomkring som konstant försöker rekrytera fler medlemmar. Sigrun brukar säga att de måste bli mycket bättre än gängen på att rekrytera unga som är utanför samhället, vilket kräver att klubben bygger upp förtroende och öppenhet med både ungdomarna och deras föräldrar.

Søren Have Enevoldsen

Søren Have Enevoldsen

Vice polisinspektör hos Nationellt Efterforskningscenter, Danska rikspolisen

En presentation om Søren Have Enevoldsen kommer inom kort.

Deltar i:

Panelsamtal: Strategier mot skjutvapenvåld i olika länder
Vilka strategier för arbete mot väpnat våld har man valt i olika länder och hur framgångsrika har de varit hittills? Vad mer önskar vi av beslutsfattare och berörda myndigheter? Vad saknas idag?

Linn Wiklander Josefsson

Linn Wiklander Josefsson

Kriminolog, Stiftelsen Tryggare Sverige

Linn Wiklander Josefsson är beteendevetare, kriminolog och anställd på Stiftelsen Tryggare Sverige som arbetar brottsförebyggande och trygghetsfrämjande i hela landet. Linn har en gedigen erfarenhet av att arbeta brottsförebyggande och med unga personer som utsatts för brott.

Programpunkt:

Stöd till brottsutsatta
Linn delar med sig av sina erfarenheter av att arbeta med människor som utsatts för eller riskerar att utsättas för brott. Hon berättar om hur stöd kan ges till unga brottsutsatta och dess anhöriga samt om betydelsen av att faktiskt ge stöd till dessa människor. Vidare lyfts exempel på framgångsfaktorer kopplade till att arbeta med personer som drabbats av brott. 

Sven-Erik Alhem Brottsofferjouren

Sven-Erik Alhem

Ordförande för Brottsofferjouren

Sven-Erik Alhem är ordförande för Brottsofferjouren Sverige samt en välkänd samhällsdebattör och rättsexpert. Alhem har tidigare bland annat arbetat som överåklagare, sakkunnig på Justitiedepartementet samt i hovrätten över Skåne och Blekinge.

Brottsofferjouren är partner till Mot väpnat våld i Sverige. Läs mer om Brottsofferjouren och partnerskapet här

Sven-Erik kommer att delta som diskussionsledare på ämnet:
Hur lika inför lagen är vi egentligen?

Paulina Brandberg

Paulina Brandberg

Åklagare och kolumnist

Paulina Brandberg arbetar som åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Stockholm. Parallellt med åklagararbetet deltar hon ofta i samhällsdebatten gällande rättspolitiska frågor, bland annat som fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Hon är även aktiv medlem i Liberalerna.

Paulina Brandberg kommer att delta i första dagens Open Space-session med frågan: Hur stoppar vi rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen?

Jacqueline Duerre

Jacqueline Duerre

Program and Advocacy Manager, Humanium Metal by IM

Ludvig Scheja

Ludvig Scheja

Creative Director och grundare, Triwa

Jacqueline Duerre och Ludvig Scheja kommer att leda en open space-diskussion om hur företag och civilsamhällesorganisationer kan samarbeta för en fredligare värld. De kommer att fokusera på processen och effekterna av samarbetet mellan Humanium Metal by IM och Triwa, från de första kontakterna med lokala myndigheter till den färdiga produkten och dess mottagande. 

Humanium Metal by IM

Humanium Metal

Humanium Metal samlar in beslagtagna illegala vapen i områden som är drabbade av väpnat våld och förvandlar vapnen till handelsvaror som främjar fred. Humanium Metal återinvesterar sedan vinsten i samhällen som lider av skjutvapenvåld, med målet att bryta den aggressiva spiralen av våld och fattigdom. Genom detta initiativ blir den privata sektorn, medborgare, civilsamhället, konsumenter och styrande organ sammankopplade i en positiv cykel som främjar fred och säkerhet.

Humanium Metal är ett verktyg som möjliggör en påtaglig minskning av skjutvapenvåld. Det är inte bara förstörelsen av skjutvapen som räknas, men också den starka symboliken i Humanium Metal-initiativet. Att göra om något som dödar till något som främjar fred grundar för en global rörelse mot fredligare och tryggare samhällen.

Triwa

Triwa: A better use of illegal weapons

Varje minut som går blir en människa skjuten någonstans i världen. Varje minut. Det finns hundratals miljoner illegala skjutvapen i omlopp som möjliggör och förvärrar våldet. Det vill vi ändra på. Triwa har designat en kollektion armbandsur som är gjorda i Humanium Metal, en metall somm består av förstörda skjutvapen. För varje klocka som säljs stöttar vi nedsmältningen av ännu fler skjutvapen och hjälper till att finansiera rehabiliteringen av människor och samhällen som har drabbats av skjutvapenvåld. Genom att bära en Humanium-klocka är du därmed med i en global rörelse mot väpnat våld.

Rolf Skjöldebrand

Rolf Skjöldebrand

Ordförande, Non-Violence Project Sverige

Rolf Skjöldebrand är medgrundare till Non-Violence Project som är en icke-vinstdrivande global organisation med målet att få till en radikal förändring i attityden gentemot våld. NVP fokuserar på studenter och lärare och bistår dem med utbildning och material som inspirerar, motiverar och engagerar unga människor till att bättre förstå hur man löser konflikter utan våld. NVP har varit aktivt i 28 år och ca. 8 miljoner ungdomar, lärare, sportledare och volontärer i över 30 länder har gått en eller flera av deras utbildningsprogram.

Non-Violence Project kommer att hålla 3 separata diskussioner under Open Space-passet. Diskussionsfrågorna är: 

1. Hur kan samhället bli mer inkluderande?
Strukturell rasism plågar vårt samhälle och vi vågar inte riktigt attackera den frågan. Den finns överallt och vittnesbörd från de som utsätts hörs dagligen. Det gör ont, det exkluderar och fråntar de utsatta en jämlik plats i det svenska samhället.

Frågeställning 1: Hur ska vi få politiker lokalt, regionalt och nationellt att konkret förändra denna oacceptabla situation? 25% av Sveriges befolkning har sitt ursprung i en annan kultur och etnicitet. Det speglas inte i befattningshavare inom förvaltning, politik, myndigheter eller arbetslivet.

Frågeställning 2: Hur ska vi skapa förutsättningarna för en rättvis och inkluderande kultur inom organisationslivet, myndigheter och civilsamhället?

2. Hur kan samhället blir bättre på att samverka?
Varje dag tar vi del av berättelser om människor med olika diagnoser, missbruksproblem, om våld i nära relationer, utanförskap i skolan, mobbning och hot, där myndighets-sverige bevisligen saknar förmågor att samarbeta, alt tar alldeles för lång tid på sig, där signaler funnits från föräldrar och närstående under en oacceptabel lång tid. Vi läser berättelser om ond bråd död, allvarlig psykisk ohälsa, självmord och livslångt utanförskap.

Frågeställning 1: Hur ska vi få myndigheter och organisationer att samarbeta, (med insikt om lagrummen kring skyddet av personuppgifter) för att på ett bättre sätt radikalt minska riskerna, för att istället förebygga för bättre livskvalitet.

Frågeställning 2: Hur ska vi få skolan, socialen, polisen och idrotten att samverka bättre. Vad behöver de för gemensamma verktyg för att skapa transparens i informationen och snabbare komma till undsättning.

3. Hur kan vi minska tillflödet och förbättra rehab?
Varje dag kämpar ungdomar en orättvis kamp i brist på alternativa val. Kriminella gängen attraherar och snärjer framför allt unga killar i utbyte mot inkludering i gängen och löften om en framtid i en gemenskap av illusioner som ofta slutar i ond bråd död, långa fängelsestraff och en förlorad framtid.

Frågeställning 1: Hur ska vi minska tillflödet till gängstrukturerna?
Med populistiska tillrop från politiker som ropar på hårdare och längre straff, fyller vi vår fängelser och andra institutioner med ungdomar som i dessa miljöer ofta förhärdas och när de väl avtjänat sina straff står utan möjligheter till ett vettigt liv och relevanta stödfunktioner.

Frågeställning 2: Kan man rehabilitera interner för förberedelser till ett bättre liv?