Vapenvåldet är ett hinder för hållbar utveckling runt om i världen med stora mänskliga, sociala och ekonomiska kostnader. Tillgång till vapen och ammunition är en grundförutsättning för och sänker ribban för denna typ av våldsutövande. Civilbefolkningens tillgång till skjutvapen påverkar nivån av väpnat våld, mord, självmord och andra typer av väpnat våld, enligt Small Arms Survey.
Svenska och utländska rapporter bekräftar en kraftig ökning av vapenrelaterat våld i Sverige de senaste åren. Två anledningar till det ökade vapenvåldet i landet är dels att kriminella nätverk har ökat i antal, dels har inflödet av illegala vapen till Sverige också ökat. Trots att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen och har stränga vapenlagar, så ser vi ett ökat vapenrelaterat våld.
Polisen har nyligen rapporterat att 2020 var en ”all time high” beträffande skjutningar och bombdåd i vårt land. Polisen rapporterar att det finns runt 5 000 kriminella personer och 200 kriminella nätverk i landets mest utsatta områden.
Enligt BRÅ´s rapport 2019 har andelen konstaterade fall av dödligt våld där skjutvapen använts nästan fördubblats (från 21% till 41 %) från 2011 till 2017. Polisens rapport visar 306 skjutningar i Sverige 2017, där 135 personer skadades och 41 personer dog. Det motsvarade ungefär sex skjutningar per vecka och nästan fyra personer skadade eller döda varje vecka. Under tre år, från slutet av 2016 har Polisen registrerat 927 skjutningar i Sverige där 120 personer har dödats.
I maj 2018 publicerade sex svenska forskare en studie i tidskriften European Journal on Criminal Policy and Research om skjutningar i Sverige 1996-2015 och konstaterade att jämfört med 13 andra västeuropeiska länder hade Sverige flest skjutningar bland män i åldrarna 15-29 år.
Länder med högst respektive lägst antal döda per 100 000 invånare genom vapenrelaterat våld 1990 respektive 2017:
Enligt GunPolicy.org är 75 procent av världens 875 miljoner vapen i civila händer. Ungefär hälften av dessa vapen (48 procent) finns i USA, som har den högsta andelen vapenägande i världen. Globalt såras eller dödas miljoner människor genom användning av vapen. Angrepp med skjutvapen resulterade i 180 000 dödsfall 2013, jämfört med 128 000 dödsfall 1990. Det fanns dessutom 47 000 oavsiktliga skjutvapenrelaterade dödsfall 2013.
I tabellen ovan framgår att den högsta andelen våldsamma dödsfall i världen förekommer i södra och centralamerikanska länder med låg inkomst. Länder med mest utbrett vapenrelaterat våld är El Salvador, Venezuela, Guatemala, Honduras och Columbia. I Venezuela har dödsfallen mer än tredubblats från 1990 till 2017 medan Columbia under samma tid har lyckats vända trenden. Där har dödsfall per 100 000 invånare sjunkit från drygt 59 till drygt 22, mer än en halvering. I Guatemala ser vi nästan en fördubbling av dödsfall från 1990 till 2017, och El Salvador som redan 1990 hade höga dödstal ser en ökande trend fram till 2017, då man är det land i världen med flest antal döda orsakat av vapenvåld.
I Asien finner vi samtliga fem länder med minst utbrett vapenrelaterat våld, enligt samma graf ovan: Singapore, Japan, Indonesien, Sydkorea och Kina. Faktorer som tros ha betydelse för de låga talen är bl a hårda straff för brott och innehav av illegala vapen, omfattande kameraövervakning i samhällena på offentliga platser, stor respekt och en stark tilltro till myndigheter, polis och andra auktoriteter.
Sveriges dödsfall orsakat av väpnat våld är relativt lågt i världen, 0,25 per 100 000 invånare, men ändå högt jämfört med andra europeiska länder.
Sveriges strikta vapenlagar räcker inte. Vi måste hindra inflödet av illegala vapen och Ardavan Khoshnood, forskare vid Malmö universitet, menar att lagstiftarna måste fokusera på framförallt tre problemområden:
1. Den svenska polisen måste utveckla samarbetet med polisen i Balkan-länderna där de flesta smuggelvapnen till Sverige kommer ifrån.
2. Regeringen måste införa striktare lagar mot vapensmuggling så att kriminella kan fängslas och tull/polis får använda avancerad övervakning.
3. Tullen måste få utökade befogenheter att upprätthålla en kraftfull gränskontroll.
Det krävs också åtgärder som hindrar de kriminella gängen att rekrytera nya ungdomar när någon i deras gäng har dödats. Det måste till långsiktiga insatser där polis, skola, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten får utökade resurser, för att Sverige ska kunna stoppa de kriminella gängens våldsspiral.
Flera ledande politiker i landets kommuner menar att med bättre myndighetssamverkan skulle samhället kunna komma åt kriminellas tillgångar mer effektivt, vilket förhindrar, försvårar och gör det mindre attraktivt att leva på brott. Det finns exempel på detta i bl a Helsingborg och Göteborg.
Statliga myndigheter kan dra nytta av kommunala myndigheters befogenheter. Exempelvis har miljöförvaltningar, räddningstjänsten och tillståndsenheterna tillsynsrätt över affärsverksamheter som frekvent används av kriminella nätverk. De kan oanmält granska kaféer, restauranger, barer, affärer och förvaringslokaler genom krav på brandskydd, alkoholtillstånd, livsmedels- och miljökontroll.
Regeringen skulle kunna ge de statliga myndigheterna ett generellt samverkansuppdrag med kommuner för att bekämpa organiserad brottslighet. Därtill borde kommunerna omfattas av lagen om uppgiftsskyldighet i samverkan mot organiserad brottslighet så att sekretessbelagd information kan delas smidigt, menar fem Kommunstyrelseordförande i Göteborg, Växjö, Linköping, Stockholm och Helsingborg.
Andra, som arbetar i kommuner och själv vuxit upp i utsatta områden, anser att det är ett grundläggande systemfel i Sverige som skapar problem och utanförskap, och att en del av problemet är att fattigdom är kopplat till bidragstagande som på sikt gör individer handlingsförlamade. Det går att tjäna pengar på misären och de kriminella utnyttjar detta. Idag marknadsför sig de kriminella nätverken ungefär på samma sätt som företag gör och när de rekryterar går de tillväga ungefär likadant som man gör på en arbetsplats.
Ytterligare ett sätt är att samla experter, forskare, sakkunniga, politiker, aktivister m.fl. för att utbyta kunskap, idéer och framgångsrika metoder. Det gör Piku med konferensen ”Mot väpnat våld”, i Malmö den 3-4 november 2021.
Yi-Wen Chen, projektledare för konferensen, har ett unikt perspektiv på skjutvapenvåldet. Är Sverige verkligen så bra på social säkerhet och multikulturalitet som vi vill tro? Inte om du frågar Yi-Wen – och det vill hon förändra.
Ardavan Khoshnood har en imponerande resumé som bl.a. docent i akutsjukvård och kriminolog. Den 3 november intar han scenen på Mot väpnat våld i Sverige som en av våra talare. Nu när det närmar sig hörde vi av oss med några frågor om hans syn på skjutningarna!
Polisen publicerade nyligen färsk statistik över antalet skjutningar år 2021 t.om. den 15 september. Är våldet på väg att förvärras eller minska?